Jag vill flytta nu!
Jag vill inte bara flytta nu utan att det ska vara december nu! För då har jag förmodligen fått svar från förskolorna i stan om när Adam kan börja men om det inte är så kan det inte dröja länge till förrän jag får ett svar då "garantin" som säger att man ska få en förskoleplats inom 4 månader har som sista datum i mitten november. Sedan planerar vår familj en vinterresa till Salzburg för att hälsa på min lillebror Dennis(!), som kommer att antingen falla in under julafton eller nyår.
Förstår ni hur peppad jag är inför 2011?? Det känns som om 2010 var året allt hände men 2011 är MITT år. Då har jag förmodligen en mer stabil vardag och allt är bara så.. normalt och fint.

Jag drömmer på nätterna om hur jag ska inreda, jag går dagligen in på blocket och fantiserar om vilka möbler jag ska ha. Jag köpte nya köksstolar på bakluckeloppiset i söndags så nu saknas inte det längre, ett borde skulle dock sitta fint men har ett temporärt just nu så det krisar inte. Det kliar så förbaskat i mina fingrar!
Jag hoppas Adam kommer gilla att ha ett eget rum, fastän det kommer dröja lite innan han får sova där, skynda långsamt är lagom för en sådan lite parvel. Det blir gos i mitt sovrum till en början, men det är skönt att veta att leksakerna har ett rum.

Adam är jätteduktig med sina nya ord och om jag hade varit den där mamman som korsförhört honom dagligen och repeterat "vad heter detta?" eller "här kommer N A L L E N, kan du säga NALLEN???" så hade han säkert sagt mer, men det känns så fejkat. För det är väl självklart att Adam härmar mig men förstår han verkligen innebörden då? Jag är inte så mycket för bebisspråk heller. Han har iaf helt själv lärt sig säga "mamma", "hejdå", "titta", "ja", "nej" och "tack". Behövs inte så mycket mer när man är 17 månader tycker jag. Fast jag tror säkert han säger mer men jag har bara uppfattat detta, min dåliga hörsel är inte en bra medarbetare att förstå mummelspråk.