Goodmörning, goodmörning!
Idag är det Dagen D!

Jag springer runt här hemma med ett fåningt leende på läpparna. Idag börjar min lilla bebis på förskola! Det är nästan för mig, som när man skulle tillbaka från sommarlovet när man var yngre. Man såg framemot att träffa alla kompisar, berätta om vad man gjort på sommaren och krama om fröken! Idag ska Adam få träffa sina fröknar och sina nya kompisar. Vilken stor grej jag får vara  med om, egentligen. Detta kanske är som med mig, vänner för livet. Jag umgås fortfarande med de jag träffade på dagis. Dock  var det ju mycket för att vi bodde på samma område men om jag kommer överrens med Adams nya kompisars föräldrar så finns det inget som hindrar! Vad skoj! Jag kanske kommer kunna berätta om söta små anekdoter från förskoletiden när de är lite äldre. Så mysigt!
Hade ni bra förskola? Har ni många minnen därifrån? Jag har tusen! Jag älskade förskola och sedan fritids. Jag är pepp! Min kära son däremot, han är sur! Han är så sur, så sur! För jag väckte honom i morse då han vänt dygnet lite. Synd, säger jag bara ! För idag kan vi inte sova länge, vi ska ju till förskolan! Men han blev inte gladare för de nyheterna. Nu önskar jag han bara kunde dricka en kopp kaffe och bli människa. Så typiskt! Men han kommer dra på smilbanden när han ser alla leksaker och barn. Adam älskar andra barn, han ska peta, kramas och jaga efter. Om mindre än en timme ska vi vara där, det tar bara 5 min att gå dit men jag vill gå nu! Känna kanske lite desperat? Vi väntar.

Nu är bollen i rullning!

Jag fick precis ett SMS från min mamma som löd:
"Hej Adam,
Hoppas du får roligt på dagis idag.
Kram mormor"

Tusen kramar på Er!