Nu är vi snart klara.

Pappa är ledig från sitt jobb idag, så denna gången är han med mig och Adam.
Det brukar vara mamma. Så det är mysigt med lite omväxling.
Han spikar i detta nu, upp tre hyllplan till gästtoaletten. Det kommer att bli en lyxig gästtoalett. Men nu när mamma och pappa är här så ofta så är det nog skönt att de får lite avlastningsytor i den redan lilla toalett.

Jag har också rengjort en bokstavsmatta till Adam att ha som lite lekyta i hans rum.
Snart ska vi gå vidare till nästa toalett och till sist stringhyllorna som ska upp i Adams och mitt sovrum.

Jag har tagit foto på hela händelseförloppet, men det kommer senare - täntke göra en liten renoveringsåterblick!
Har knappt tid vid datorn då jag assisterar pappa med tumstock, skruvar, pluggar och maskinerier. Sedan har jag en snart 2åring med nya tänder på G som gärna vill bäras och gosas. Men vi har kompromissat med lite spontanta kramar och så får han se sin nya favoritfilm med napp och nalle. Så är vi nog alla nöjda!

Igår fick vi middagssällskap av de underbara Jim & Jenny.
De levererade mitt busskort jag glömt i Sollentuna samt pappa fick låna borr och borrstål. Supersnällt!!

Vi arbetar!!

Idag har vi hunnit med massor! Bilder kommer, jag lovar! Ska låna föräldrarnas kamera och visa.
Men vi har hunnit sätta upp två rejäla kökshyllor, möblera om lite i köket, sytt gardiner och fått upp dem!
I Adams rum har vi fixat tre tavellister till hans böcker och "pynt" samt mamma syr i detta nu hans gardiner. Vi har också fått upp gardiner i vardagsrummet och om-organiserat bland mina taklampor samt satt upp de nya.
En stringhylla skulle upp i Adams rum men det gick inte då mina betongväggar förklarade krig med min pappas borr.

Ja, ni förstår?
Jag har mest sprungit efter Adam medan de "vuxna" spikat, mätt och borrat.

Jag, Adam och pappa hann inom Tropikaret också en vända. Jag gillade det, pappa gillade det. Adam skrämde djuren.

Denna veckan är det sportlov hos oss.

Det betyder att min mamma är ledig och det betyder för mig att jag får extra hjälp här hemma!
Denna veckan ska vi försöka färdigställa min lägenhet så mycket som möjligt!

Vi började i tisdag.

Mamma tejpar lister och tak. Förra gången, med Adams rum, körde vi utan, med lite varierat resultat.


Måla, måla, måla! Det blir gråblått. En kall ton, i love it!


Vad tycks? Tapeterna var inte i bra skick eller snygga. Som ni ser så släppte det på ett ställe också.
(i linje med fönsterkarmen, till höger).

Efter att mamma är klar kommer min pappa och då ska jag vi mysa lite.
Sedan får vi se om vi ska storhandla och åka till IKEA.
Eller bara storhandla och skruva upp det vi har här hemma.
Det är ju trots allt lönehelg så varken MAXI eller IKEA är att hurra för.

Varför inte göra en egen tygpåse?

Jag har alltid älskat tygpåsar. Jag har flera stycken! Min mamma med! Vi snackar inte 2-3 stycken utan mer 10 stycken. I varierande storlekar och färger, men mest beiga.
Jag ville börja sy enklare saker. Som man skulle kunna sy för hand, eller väldigt enkelt med maskin.
Jag skrev ju tidigare att jag har behöver köpa nya kläder, för jag "vuxit" ur de gamla men har också andra som jag inte kommer i och som jag inte är intresserad av att göra det heller, då min stil varierat kraftigt den senaste tiden.
Varför inte sy något roligt av dem?

Jag fick idén från en gammal klasskamrat och hennes blogg Mrs. Dinky.

Så nu ska jag se över slitna linnen och t-shirts i behagliga material och göra fina påsar! Kanske man kan ge bort dem senare om inget annat hänga på barnvagnen/sulkyn till tillbehör, ombyten, leksaker och matvaror. Gör du det också!

Idag är det min dag.

Frida-y! Fredag och min namnsdag Frida. Yay!
Jag sitter i Rotebro hos världens bästa Christine som jag träffar för första gången. Vi har chattat i 10 år från och till. Nu när vi båda är ensamstående mammor har vårt band vuxit starkare!

Jag har fått bära på lilla 18 månaders Benji.
Byggt pärlplattor, klippt ut stjärnor och lekt med lera med 5åriga Agnes.
Jag gillar't!

Adam har det bra hos sin pappa och ikväll blir det sällskap.

Jaha, efter provningen känner man sig inte på top!

Nu är alla kläder från Ellos provade. Var väl inte det resultatet jag väntade mig men samtidigt, jag lyckas aldrig hitta rätt i internetdjungeln.

Den svarta klänningen med mönster gav mig en fyrkantig kropp, det var första gången det hände!
Gillades inte. De två leggingsen hade alldeles för låg midja.

 

Men de två plaggen jag behöll är jag jätteglad över och två plagg återstå att få hem.

Ibland vore det bara bäst med en on/off-knapp.

Jag önskar jag kunde stänga av min hjärna ibland. När den bara bråkar!
Det känns nästan som om hjärnan kontrollerar mig och inte tvärt om och jag hatar verkligen den känslan.

Någon som har en grotta jag kan få gömma mig i?




Translation:
Sometimes I wish I could turn off my brain.
It feels like it's controlling me and not the opposite and I really hate that feeling.
Does anybody have a cave for me to borrow a little while?

I mitt lilla paket låg där..

Jag kände det var dags för lite nya kläder. Lite kläder som jag kanske kunde ta med mig ner till nästa storlek, om jag nu får tummarna ur röven och fixar det där gymkortet. Har gått lite segt på "göra-mer-än-vad-jag-egentligen-har-tid-och-ork-med" men efter min behövliga paus i Stockholm till helgen kommer jag nog ha ny energi!

Idag blev jag glad två gånger!

Eller nej, tre gånger!
Först överraskade min pappa mig och Adam med att komma körandes på parkeringen till dagiset. Det betydde också att jag fick skjuts hem istället för att gå i den här jädrans kylan och blåsten! Detta var glädje nummer ett.
Vi drack en kaffe och började snacka om min urgamla skrivare som ska försöka bli kompis med min top notch dator. Vi fann lösningen, men lösningen kostar 250kr så att köpa en ny skrivare men billigare bläckpatroner än denna vore mer ekonomiskt.
Jag kom sen på att jag måste till Väla (köpcentrum, vårt enda köpcentrum) för mina favoritleggings har nu gått i sönder och dags för nya! Pappa erbjöd mer skjuts och då åkte vi också inom och hämtade mitt paket från Ellos som kom igår, detta är glädje nummer två - nya kläder!!

På Väla var det väl inte direkt ett leende på mina läppar hela tiden.
Låt mig försöka förklara.
Jag är kraftig. Jag har varit kraftigare. Jag är kurvig. Jag har fött barn och jag har nu gått ner 20kg.
Att jag är kraftig och måste ha stora storlekar i kläder rör mig inte just nu, inget nytt liksom.
Att jag har varit kraftigare gör det ändå lite roligare att handla kläder. Det går åt rätt håll så att säga.
Att jag är kurvig innebär för det mesta att min midja är alldeles för smal för mina ben och jeans har jag aldrig ägt.
Att jag fött barn och varit gravid när jag varit som kraftigast och gick upp 15 kg efter förlossningen men nu gått ner 20 kg betyder att min mage var stor, lite mindre, stor igen och nu mindre igen. Mycket hud och för lite fett att fylla ut. Så när jag drar på mig ett par snygga leggings med en bred resår så åker liksom allt in, i magen!!
Jag får den mest skrattretande profilen och det var nästan bättra att vara tjock och "hård" än såhär sladdrig!
Jag kunde inte låta bli att skratta åt vad som såg ut som en jäst limpa istället för min mage.

Min pappa tyckte nog synd om mig. För när jag hittade ett par som lyfte, höll in, var svarta och billiga så betalade han. Det är en hel vetenskap att handla till min knepiga kropp.
Detta var glädje nummer tre. Hitta ett par fina leggings men blev inte fattigare för det! Min pappa rules!






Translation:
Finding a par of leggings for my wierd body is kind of it's own funny science.
I'm overweight. I was severly overweight.
Im curvaceous. I had a baby/was pregnant and I have now lost 20 kilos.
That I'm overweight is nothing new and I'm not bothered by that.
That I was severely overweight makes it a little bit funnier to shop new clothes now tho.
That I'm curvaceous makes it hard to find jeans that fits, so I don't own any and never have.
That I had a baby and was pregnant during I was severely overweight and now had lost 20 kilos means I have loads of excess skin and when I tried on a par of nice leggings my stomache looked like a big cupcake. Both me and my dad laughed about it and I think he felt sorry for me. Because when I was about to pay for my new leggings dad interfered and payed them instead. Lucky me!
My dad rules!

Falsk alarm gott folk.

Det är inte vattkoppor Adam har. Det kan det inte vara.
Det är inget sprickande, rinnande eller skorpbildande. Det är ju hela grejen med vattkoppor alt. svinkoppor. Det är bara små blemmor som inte blir mer än just blemmor. Kanske är det några hormoner?
Men jag misstänker insektsbett, isf vad(?) eller allergi.

Jag står just nu i kö till VC och ska höra vad de vill göra med Adams prickar.
Tråkigt att han missar Alla Hjärtansdagsmaskeraden på dagis. Men jag gjorde lite Alla hjärtansdags chokladbollar här hemma så vi ska ha det lite mysigt i alla fall.

Nog om Adam. De senaste 4 (?) inläggen har bara handlat om honom. Så nästa inlägg blir något annat!
Jag l o v a r !





Translation:
It's not the chicken pox! It can't be.
There is no scabbing or crusting and that's the thing of having the chicken pox. It's just small pimples or bumps, no more. Maybe it's hormones?
I suspect insects bites or allergy.
I'm on hold at the clinic and I want to hear what they have to say about Adams spots. It's sad that he misses his first Valentine's Day costum party at kindergarten but I've made some Valentine's Day coconut ball for us.

Enough about Adam! The last 4 (?) posts has been all about him. So the next one won't be!
I p r o m i s e !

Vi kör ett avsnitt av Mad Boy här hemma..

Det går ut på att jag försöker lära Adam somna in själv, i sin säng. I vårt sovrum.
Han har ju sovit bredvid mig nästan hela januari. Nu i februari har han fått somna i sin egen säng, men med mig i min säng. Jag har såna där fötter på hans säng, så den blir som en vagga.
Jag har råkat skämma bort honom med att vagga honom till sömns. Det har blivit så illa att min mamma snickrade en specialgjord pinne så jag kunde ligga i min säng och gunga istället för att använda foten och få kramp i benet. Han t o m satte sig upp i sängen och försöker gunga själv om jag slutade. Eller så pep han "uh-uh" så jag skulle fortsätta.
Nu får det vara nog.
Han är duktig och stor nog att somna in själv! Han gjorde också det innan jul. Jag bara la honom och fem min senare sov han.

Just nu är han förbannad.
Riktigt förbannad!
Tänk er en ilsken apa och en ilsken bebis fått barn. Så arg. It's crazy!
Han skriker så hårt att han hostar och här sitter jag och har megadåligt samvete.
Jag försöker köra en egenkomponerad 5-min metod. Jag går in var tredje och lägger ner honom. Varannan gång gungar jag lite. Det funkade för 6 mån sedan, det ska funka nu också. Dock skrek han inte såhär då.
Men ju större de blir, ju större blir allt. Skriken, humöret, begären och egot.

Han börjar redan nu tröttna lite.
Har bara varit inne två gånger (alltså hållt på i ca. 8 min).

It's a brand new day!

Idag kom det nya prickar. Eller i natt kom dem.
Han har nu en samlad trupp på vänster arm, ca. 9 st. om jag inte räknade fel för en stund sedan. De tre som fanns på kroppen igår har suddats ut och två är redan helt borta. Så frågan är om det ÄR vattkoppor. Blir inte klok på det. Enligt bildet via nätet och när jag tittar riktigt noga så är det en liten, mini-mini blåsa med rött runt om, som ett myggbett man kliat. Men de "spricker" inte synligt och han har inte fått några skorpor.
Har vi loppor? Hmm..

Jaja! Jag ska ringa den eminenta elvasjuttiosju.
Höra vad som kan likna vattkoppor och om han kan vara såhär "frisk" med ett sådant elakt och smittsamt virus.

Kaffe.

Osannolikt eller inte?

Adam har varit hängig ett par dagar nu. Riktigt slö som en sengångare. Han har velat ha nappen i och sina flärpar nära till hands och fastän han kan gilla att gosa till det på eftermiddagarna har det varit skillnad nu. Han har verkligen lagt huvudet på kudden och dragit på sig filten i soffan.
Samtidigt har han haft värsta humöret och varit otroligt irriterad och sur. Inga tårar utan bara ren bebisilska.
Jag har bara stått där som en fågelholk och undrat vem som kidnappade min son och bytte ut honom mot Denna Där! Men visst, som den supermorsan jag är, så har jag bara gillat läget och serverat honom mackor, äppeljuice, kliat honom under fötterna, tagit på och av hans kängor cirka tusen gånger och legat bredvid honom när han ska nattas.

Igår dök det upp lite prickar.
Är han på väg in i en tidig pubertet?!
Slö, hängig, irriterad och nu finnar?
Vart tar världen vägen?
Jag har fått höra att barn växer upp tidigare nuförtiden men detta är ju bara löjligt!


Sedan så slog verkligheten till mig, riktigt jäkla hårt också.
VATTKOPPOR INCOMING!

Men men.. vi har ju precis varit sjuka i maginfluensan. Vi har en trip planerad till Sthlm nästa vecka.
Noooooo-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-oooooo ! (läses helst i slow motion)

Men än så länge har bara några prickar dykt upp. Adam har en väldigt känslig hy och han har haft prickar innan. Så jag håller tummarna att det bara är min till hälften hypokondriska sida som lurar min hjärna.
Håll era tummar också!!



(fotnot: jag trodde aldrig han var i puberteten.. men det lät roligare så).

Jag har två sömntutor här hemma.

Den ena heter Adam och sussar sött i sin säng efter ha däckat i soffan. Den andra ligger kvar i soffan.
Och snarkar!
Det är ingen mindre än min lilla mamma som har varit hos oss idag. Hon ville inte vara hemma själv medan pappa jobbade så han skjutsade henne in till oss och om en timme kommer han och hämtar henne igen.

Jag tittar runt på nätet lite.
Har börjat räkna kcal igen och tänkte få en extra skjuts via en visserligen urdålig sajt, tills jag hittar min gamla.
Så nu har jag dåligt samvete för att jag åt en avocado (ca. 340 kcal) som aptitretare inför lunchen, som visserligen kommer bestå av havregrynsgröt.

Lektion nr. 2 är avslutat i Ps-kursen.
Det var mycket information men när man väl gör uppgifterna och fattar allt så gick det smidigt!
Här är en av bilderna vi skulle göra. Det är på lite barnslig nivå, än så länge, men grunderna måste börja någonstans!

Ikväll slår Mamma Frida på den stor Mat trumman.

Jag ska förslå något för Adam som jag aldrig gjort förutom. Nu kan jag inte svara för vad han fått att äta hos sin pappa men hemma hos oss blir det premiär! Nu är ni genast nyfikna va?!

Ikväll ska Adam få smaka något nytt. Eller nej, smaka har han gjort innan det är bara det att jag aldrig bjudit honom på det eller gjort det till middag. Nog om detta. Jag ska inte hålla er nyfikna mycket längre..


KORV MED BRÖD!
Ska han få.

Stackarn fyller 2 år om ca. 1 månad och jag kom på mig själv att jag aldrig "lagat" korv med bröd.
Jag har någon grej att alltid försöka få med hela kostcirkeln, förutom när vi trycker i oss massa blodkorv (blodpudding för er stockholmare). Och Adams smaklökar är inte som alla andra barn då han gillar syrliga smaker och allt som heter tomat.
Sedan så tycker jag inte om korv. Det är också ett av det onyttigaste måltiderna i människans historia så tanken är bara inte så lockande. Men snålisen i mig kunde inte motstå halva priset på Kycklingkorvarna, ja - jag ger honom inte ens RIKTIG korv, men kyckling är nyttigare och jag vill också kunna äta med honom.

Fatta hur besviken jag kommer att bli om han inte gillar det.

Nu har jag tagit mig lite egentid.

Adam somnade för ett tag sedan. Han är inte riktigt hundra procent men tror det är lite av en fas som spritter kroppen. Han är besvärad och irriterad plus alldeles rosig om kinderna vilket förut indikterat att något ser, allt från att han växer, tänder eller så är han helt enkelt bara så förbannad på mig att han blir röd.

Jag sitter med min Grundkurs i Photoshop och läser på informationen om Lektion nr. 2. Tre sidor lång är presentationen/informationen. Vet inte hur många ord men hade man printat ut det hade det blivit mellan 6-8 beskrivande A4 tror jag.

Jag lär mig om markeringar. De olika formerna, lasso och hur man kan variera storlekarna med massa "avmarkeringar". Det blev genast mer busy i min hjärna än mjukstarten i lektion 1.
Det roliga är att jag sitter och får Aha-moment från när mitt ex Jim pillade i Photoshop för herrans massa år sedan (skulle tippa på 7-8 år sedan) och markerade och fixade bakgrunden samt färgerna på olika seriefigurers hår och kläder, sådär - i ett nafs. Jättekul faktiskt. Jag var så otroligt imponerad av hans "mad skills" men inser nu att det är ren basic i PS. Hahaha.. sorry Jim!

Energidryck - check!
Choklad - check!
Alldeles för lite ljus så jag måste kisa - dubbelcheck!
Måste verkligen fixa kontorsytan. Imorgon!

Nämen godmorgon solstrålar!

Jag har en fruktansvärd huvudvärk, kramp i magen och trots 7 timmars sömn så var det riktigt svårt att vakna! Vilken tråkig start på dagen va? Men nu kan det ju bara bli bättre!??

Kaffet är på G och det är fin väder.
Om en snar timme ska jag till min lilla jobbcoach!

Vi får se vad dagen för oss, jag har absolut inget planerat idag!


Tuddeloo..

Min son extraknäcker. Som apa.

Adam har flera identiteter. Den ena är galnare än den andra. Jag förstår inte ibland vart han får allt ifrån.
När Adam sover så vill han gärna gosa. Han vill gärna gosa till tredje graden! Helst vill han nog bo, under ens hud! Det är den närheten vi snacka om. Det är på, över, under, vid sidan av.. överallt ska han vara! Med armar och ben!
Speciellt benen. Fötterna.
Åh, dessa söta små tår. De har jag ibland i näsan, ögat och öronen när vi sover bredvid varandra.
Har ni sett en kattunge? Hur de kan söka mammas spenar med tassarna. Sådär att de särar deras små "fingrar" och trycker ifrån.. De liksom knådar en med tassarna.
Så gör Adam, med sina fötter.
I mitt ansikte!
Inte lika gulligt, men minst lika mysigt. Jag älskar hans tår lika mycket som hans söta huvud.

Därför kallar jag han för apan. Han är en katt-apa. Fötterna blir som händer, som knådar en, i ansiktet.

Adam har, som ni som läst några inlägg bakåt eller träffat honom, en stoor förkärlek för flärpar! Det började med flärparna på filtarna jag bäddade ner honom i. Till nallarna han hade runt sig, till speciella flärpar på speciella nallar. Sedan upptäckte han klisterflärpen! The Ultimat Flärp! Den är stickig, len och underbar.
Den finns baktill på Up and Go blöjor. Den ska han gosa med! Han är helt galen i dem!
Men så finns också dessa underbara små ting på näsduksförpackningar.
Så en sådan kom han med i förrgårkväll och ville gosa med. Han ville att jag skulle kila honom under fötterna med den. Så somnade han. Sittandes i min säng medan jag "flärpade" under fötterna på honom.
Det värsta är att detta är inte första gången. Alla flärpar har sin funktion numera.
De på mjukisdjur ska stryckas över pannan.
Flärparna på blöjan ska han fingra på, gärna ha en oanvänd i handen.
Och de på näsdukarna ska han kilas under fötterna med.

Är det bara mitt barn som är underligt?!
Jag älskar det!

Idag började min distanskurs!

Så spänd jag har varit. Det har på något sätt inte varit verkligt. Jag sökte, jag kom in (alla kommer in) och nu börjar det! Jag ska under 15 veckor gå en grundkurs i Photoshop, endast 25%.. så i en lugn studietakt.
Kursen hittade jag hos svefi.net (Svensk-Finska Folkhögskolan i Haparanda). Kostar 350kr exkl. Photoshop. Och detta är grymt billigt! De andra kurser som finns runt in i landet, distans eller på plats inom Nordvästra Skåne, är på 1 dag till 2 veckor och de vi ha allt från 1600kr-4600kr exkl. Photoshop och de erbjuder inte den billigare varianten (det gör svefi, studentversionen kostar ca. 1600-2000kr beroende på valutakursen) heller! Skandal!

Jag sitter just nu med ögon stora som fat och läser Lektion nr. 1.

Jag måste ge min nya kursledare Mats en eloge för god mailkontakt, bra svar och en otroligt rolig beskrivning om hur PS ser ut och fungerar. Man kan läsa uttryck som "du behöver inte göra det här, men det är mycket roligare att dra i den där lilla plutten.." ang. kvalité på JPEG eller "det finns så mycket information att du kräks" ang. hjälpsidan i PS.

Jaha..

Då har Adam varit hemifrån ett par timmar.
Det känns så konstigt. Bitterljuvt på något sätt. Jag minns att jag alltid undrade varför alla mammor skrev på Facebook att de alltid saknade ihjäl sina barn under sin lediga tid, som i att de bara satt och väntade på att de skulle komma hem igen. Alltså inte gick ut och gjorde något eller så. Jag känner några som gör så men samtidigt de som inte gör det. Jag tänker då aldrig skriva varje gång Adam är hos mina föräldrar eller Micke att jag saknar honom och längtar efter honom på det där klemiga, löjliga och överdrivna viset. Det känns så falskt och som om man försöker få sig själv att skämmas att det ibland är otroligt skönt att vara själv. Få vara bara Frida och inte mamma Frida månadens alla dagar. Jag vet jag älskar min son och han älskar mig tillbaka. Men jag vet också att han älskar och avgudar sina morföräldrar och sin pappa och han förtjänar att få leka och busa utan mamma ett par dagar i månaden. Jag har aldrig en enda gång bett mina föräldrar passa Adam. Varenda gång de passat honom har de själva bett om det. För jag vill respektera deras liv, deras fritid och deras intressen. De valde inte att bli morföräldrar, de älskar det och välkommande det med öppna armar dock, men det ska inte styra över deras liv och de ska aldrig någonsin känna sig pressade att vara mig eller Adam tillags. Tvärtom.. det är vi som ska vara tacksamma för vad de gör och gjort för oss! De har ett liv. De har också ett väldigt aktivt liv ute i Torekov med middagsbjudningar, utekvällar och annat - det var därför de flyttade ut dit!

Dock känner jag såhär att jag har inget behov av att Adam ska bli passad varannan helg eller några dagar i veckan för att jag ska orka. Jag orkar nämligen mer när Adam är hemma. Som nu, jag har inte orkat diska, plockat undan mina kläder från badrumsgolvet eller laga mat. Jag har bara legat i soffan.
Så där förstår jag inte vissa föräldrar heller. Den där mytomspunna ungdomen som vissa känner är berövad. Äsch, den kommer ju tillbaka när man fyller 30, 40 och 50 har jag hört. Sägs inte 40 vara det nya 20?

Såhär tänker jag.
Jag kan njuta av att Adam inte är hemma men det som skulle är ultimat är att få både och. Det vill säga att Adam är hos mig men att jag inte är ensam att ta hand om honom. Jag kan smita iväg och ta ett bad. Jag kan ligga på soffan och få disken diskad eller jag kan leka med Adam och veta att middagen blir lagad.
Därför bjuder jag heller över mina föräldrar. Så de har nu i januari månad sovit över 1-3 dagar i veckan. Ett slags förhållande. Det som egentligen ska vara ett normalt föräldrarskap.
På söndag kommer de igen med Adam och sover alla över. Det är så mysigt. Vårt eget lilla generationsboende.

Huh?! Va?! Kommer du inte sakna mig mamma??
Bilden är tagen när Adam är runt 5 månader.

Hur ska jag lösa detta?

Vad händer när funktion slår ut design/stil?
Min TV är dålig, mitt kanalabonnemang är ett annat än vad som ingår i hyran och det gör att sändningen störs konstant. Jag upptäckte igår att det enda sättet för att slippa brus, störningar, hack i filmen eller totalt blackout från TVn måste jag sätta Boxers bordsantenn såhär..

Exakt där! Bredvid TVn, lite framför och ca. 2 dm ovanför bänken. Så min marimekko-kopia får hålla den uppe. Hur ska jag lösa detta snyggt? Vad kan jag ställa eller stapla under? Jag vill ju helst inte ha böcker, då de står så snyggt i färgordning under.


Funktion suger!

Igår gick i shoppingens tecken.. igen.

Jag vet att det verkar som om jag har världens shoppingfrossa. Men det är nog mycket för det jag handlat nu "rapporterar" jag om. Plus att detta är vad jag sparat mina pengar till just nu.
Projekt Gröna Växter!

Jag hade inget grönt i mitt hem fram tills igår. Jag hade två vissna orchidéer, en anonym kaktus (jag hade två men den större dog en alienliknande död..) men nu är det annat liv i luckan!
I köket bor där numera ett oliv-träd, en murgröna, rosmarin och timjan.

Så nu är vi på väg, att fixa så jag vill ha det. Krukorna är fula, stolen som syns skär sig mot duken men har inte hunnit måla om den och duken är den enda jag äger (julduk) och bordet ska slipas och målas så fort vi kommer på hur vi ska få av benen (de är ditlimmade/fogade). Men det ser mycket bättre ut än innan!!

Godmorgon!

Jag körde lite hobbyfotograf igår.

Och inte så lite heller. Jag är en usel fotograf, men man måste starta någonstans och man ser ju faktiskt vad det föreställer. Det är det viktigaste!!

Mina nyinköpta vaser och min stoora tavla, från IKEA. Lampan är (med en felaktig glödlampa) från Lagerhaus.

Igår kom mina föräldrar till mig. Först mamma en snabbis, för att byta om och sminka sig, sedan åkte hon iväg på middag. Sedan kom min pappa och åt med mig och Adam. När vi sedan hunnit dricka kaffe kom min mamma hem och då vaknade Adam. Helt förkrossad var han och gud vilken mammaperiod han är i nu. Arg som skjutsingen blev han när mamma plockade upp honom. Men tillslut lyckades hon vinna honom tillbaka och så satte vi igång och dansade. Jag skrattade så tårarna rann när de två knäpphönsen satte igång och skulle dansa Flamenco som Buzz i Toy Story.

Nu ska jag iväg till IKEA för att fixa det jag glömde förra gången, duschstång och draperi!

Förresten, här han ni en bild på tavlan igen. Tavlan bakom är en bild på Adam som bebis som min vän Emese gjort via Photopearls (alltså en gigantisk pärlplattetavla!).

Stora skålen är ifrån Lagerhaus och de tre små lotusskålarna är House Doctors men köp via Fridas Hem i Helsingborg. Passande att de har en tjusig inredningsbutik med samma namn som mig!

Jag skrev ju för ett tag sedan att jag fått paket på posten.

I det paketet låg där en nystart. En gåva till mig själv, som en matriell klapp på axeln.
För 7 månader bröt jag upp med min föredetta pojkvän. Vi har en son tillsammans som föddes i mars 2009. Det var ett hyfsat dramatiskt uppbrott. Inte bara att jag var tvungen att välja en väg i mitt liv som inte räknas som "normalt" i vissas ögon och så var det nog det svåraste valet jag någonsin tvingats att göra. Men jag visste att jag valde rätt, för oss alla. Min mamma hade speciellt svårt för mitt val att lämna Adams pappa, på grund av hennes kontroversiella syn på förhållanden. Jag kommer själv från en kärnfamilj, en äkta kärnfamilj - byggd på kärlek och respekt.
Men den stigen jag och min föredetta gick tog oss bara längre ifrån just kärlek och respekt.

Som dagsläget är nu är jag och Micke, Adams pappa riktigt bra vänner. Vi respekterar varandra, men vi accepterar kanske inte alla livsval men framför allt så lyssnar vi på varandra, vi bråkar och vi blir sams. Vi har en disfunktionell men söt familj, då Micke bor 55 mil ifrån oss men vi gör allt för att vardagen ska bli så normal som möjligt under omständigheterna och det börjar ljusna. För varje månad går det bättre.

Så min gåva till mig själv var ett motiv från Stilren Design, formgivaren är inget mindre än en underbar bloggare; Inspirera mera. Ett grafiskt tryck med ett citat som passade perfekt. Kontentan till varför jag valde som jag gjorde.

Tack Sandra!

Jamen, godmorgon!

Idag är det februari. Det var det igår också men jag hängde inte riktigt med i svängarna! Dagen gick i ett! Jag hann fynda på ett av våra fasta året runt loppis. De ar inte billiga men har allt. Jag gick in med önskan om en metallbricka och en stor glasburk. Ut kommer jag med det och ynka 35 kr fattigare.
Metallbrickan står i köket med min fina karaff och fyra stycken vattenglas. Glasburken står i vardagsrummet och väntar på att en pärlhyacint ska flytta in. De säljer förresten pärlhyacinter på IKEA för 19kr och andra lökar för 25kr. Ska bara vänta på att jag får låna mina föräldrars bil så svoooschar jag ut dit!

Förresten! Adams dagis ska ha en Alla Hjärtansdags maskerad den 14/2. Vad ska han klä ut sig till? Vår första maskerad!!

Är det någon som kan sina grejer?!

Vet ni vilket tillverkare som gör dessa bord??