Välkommen hem!
.. eller jag kom nyss hem.

Idag har varit en bullrig dag! Vi var på förskolan i tid och jag hann precis ta av Adam ytterkläderna innan han sprang in bland alla barn, fröknar och leksaker! Här är det nog inga problem att klämma in ett snabbt, informativt avsked. När jag väl gått tror jag inte fröknarna har några som helst besvär att få styr på Adam. Idag var jag endast i bakgrunden och gick bort från Adam då och då. Inte en enda gång kom han efter eller letade efter mig. Vid ett tillfälle så stod jag och förskolefröken Frida bredvid varandra, vem tror ni han sträcker sig efter?? Inte sin mamma i alla fall! Det känns bra. Att han känner sig trygg bland de vuxna som ska finnas där när han äter, leker, sover och i framtiden kanske slår sig. Men stökigt och bökigt var det idag, de var en man kort och en vikarie var insatt, jag vet ju själv att det nästan stjälper mer än hjälper med vikarier men man måste ha de där extra paret av ögon fastän vikarien inte känner till barn eller rutiner så bra. Men vi klarade oss. Jag kunde inte låta bli att hjälpa så jag har nattat, plockat av från borden, läst bok (läs: böcker!!) och lekt med lera. Endast med de större barnen som nästan bad mig om att vara med. Man kan ju inte bara stå där med armarna i kors och se på..

Nu efteråt ringer det lite i skallen på en men jag är fortfarande nöjd med både plats, fröknar och hur Adam agerar. Idag försökte jag gå ifrån nattningen men det gick inte speciellt bra, men vi ska försöka imorgon med! Det kan ju inte vara annat än jobbigt att gå ifrån klarheten att mamma är med överallt för en liten kille som Adam.

Jag skulle så gärna velat fotografera Adam idag. Han har sina nya fina kläder på sig. Jag kan försöka beskriva istället. Han har ett par mörkblå jeansleggings från Cubus, coola grå strumpor med ett svart pacman-spöke på från Lindex, en gråmelerad långarmad tröja från Cubus och så sin underbara lila hood från H&M. Sköna men också med lite attityd.

Har Er dag flytit på bra?

Kram

Oh, happy day!
Vilken underbar start på dagen!

Adam och jag knallade upp till Slottvångens förskola så vi var där lagom i tid imorse. Jag gick som på rosa moln (fast det var ganska jobbigt sista biten av Bergaliden - en backe i stan) hela vägen. Jag tror jag sa godmorgon till fyra olika främlingar bara för att sprida vidare av all bubblighet!

Väl på förskolan sprang Adam direkt in i ringen av barn och ville se vad de gjorde. De hade fruktstund, så Adam fick sig en päronbit och slog sig ner i mitt knä mellan två nyfikna flickor. Sedan började det, han sprang fram och tillbaka, plockade fram allt han fick tag på, hälsa på flera av barnen och så åkte han rutschkanan oräkneliga gånger. Så kul att se honom får utrymme för all sin energi och se andra barn leka tillbaka. Mitt mammahjärta svällde lite extra där. Han var så duktig och så modig men samtidigt lugn. Jag och en av fröknarna snackade lite om hur saker och ting går till, vad de gör under dagarna och vad just Adams grupp - Knopparna - gör för aktiviteter. När vi snackat och känt av lite så föreslog hon en alternativ inskolning då Adam är så pass trygg i sig själv och visade absolut inga tendenser på att inte trivas, inte vilja vara där - tvärtom!

Så vi ska testa tredagarsmetoden. En inskolning som "ska" ta tre dagar. Passar säkert oss utmärkt sa jag! Jag har inga problem i att lämna honom i goda händer med massa roligt på schemat och Adam har inga problem med nya ansiktet eller att vara utan mig. Så nu väntar tre heldagar på förskolan, jag och Adam ska skolas in "tillsammans" och han ska få leka, äta och sova där sedan på fredag ska jag lämna honom ensam första gången. Inskolningen kommer att ske på två veckor ändå, så hela nästa vecka, då han ska vara där själv ska jag ändå vara redo att backa ett par steg om det inte skulle funka. Men som min mamma sa "det är nog bara bra, slippa dra upp på "lidandet" för barnet". Men det är klart, det passar inte alla men bra att det finns alternativ plus att det borde underlätta för t.ex föräldrar till syskon som redan går där.
Det känns jättebra! Och när vi skulle gå blev herr Almkvist inte glad, det var faktiskt ganska skönt att se, på ett sätt. Samtidigt som det är svårt att klä ett motstridigt barn! Men det var det värt! Imorgon börjar äventyret!

Och vad tror ni hjälten gjorde direkt när han kom hem? Kröp upp i sängen med en flärp och somnade!!
Jag vågar påstå att dagen hade en väldigt god start och jag känner mig fortfarande riktigt pepp!

Lite bubblighetskramar till er med!

Tji fick jag igår. När jag skrev i min blogg att Adam skulle sova tungt och gott ca. 1½ timme efter en hel portion gröt. Det är hans vanliga rutin. Men igår fick vi oss en överraskning!
Hans ögonlock började bli tunga runt den tiden jag trodde. Men tror ni han somnade?? Jag tror han skrattade åt mig. "Nu ska jag allt lura mamma.. som har ont i ryggen och handleden. Nu ska vi se hur länge hon orkar vyssja mig.." JAG STOD UPP OCH GUNGADE DETTA BARN MELLAN 19.30 TILL 21.00 då Micke stövlade in. Hans första fråga var givetvis "Varför sover inte Adam?!". Ja, det undrade bannemej jag med. Det var inte så att han var gnällig, tvärtom! Han var överdrivit glad och tyst och när Micke kom blev det liv i helvete. Då skulle han snacka, skratta och leka. Han berättade nog hela sin livshistoria.. I DETALJ för Micke igårkväll och vi skrattade så att vi nästan grät. Det gick i ett sådant tempo.
Lillskiten somnade inte förrän kl. 22.30 (ca. 3 timmar efter den tiden jag trodde). Men då däckade han totalt. Han somnade innan jag hann lägga hans huvud på kudden. Men tror ni han sov länge? Nix!! Han vaknade kl 6 och krävde mat! Så det var bara att gilla läget (gilla la la la läget som, Alex Schulman säger). Men vi hade det roligt igår.

Idag kom min brors present från Österrike till Adam. Han trodde den skulle komma tors-fre innan namngivningen men den kom idag! Så två veckor tog det. Men vilken rolig present. Micke, mamma, pappa och min bror är kära i fotboll och vill gärna att Adam inte möjligtvis behöver gilla att spela fotboll men att titta på det. Min bror och min kära far kan rabbla alla namn på alla spelare i världen tror jag. Och kan också säga för vilka olika lag utbytta spelare spelade i innan. Det är galet, nästan sjukt. Så presenten var en fotbollströja, Liverpool - nr 9. Torres. Fast han kan inte ha den förrän han är ca. 2 år, men det är väl också då han kan börja se på fotboll med Micke?

.. jag som vill att Adam ska bli dansare.

Jag satt just nu och registrera mig på Bloggportalen.se. Vilken bra grej! Fast när frågorna som "Vad handlar din blogg om?" ställs direkt till en så börjar man ju själv undra. Samtidigt har man ju redan bestämt sig och börjat forma sin bloggidentitet. Men vadå? Får man inte ändra sig sen? (jo, det går..)
Fast vad svarade Kenza, Blondinbella & Kissies blogg om när dem skrev i rutan första gången? "Såhär fort kan en blondin (dock är Kenza ljusbrunett) tjäna pengar på stackars små ungdomar som bara söker efter en förebild eller idol.." Eller hade dem också en djupare mening? Kenza verkar i alla fall oerhört innovativ och designar allt som går! Blondinbella försöker mest vara ansiktet utåt åt saker och ting, men gör hon något själv? Och Kissie, hon super bara.

Adam däckade i soffan nu efter ha gnällt sedan han vaknade 7.30. Han har fortfarande feber - har haft det hela natten.








[fotnot: Nu känner jag inte dessa damer privat och detta är endast mina flyktiga tankar efter ha läst några inlägg, dem flesta på Kenzas dock, på deras bloggar. Detta är inte min slutgiltiga åsikt om dessa tjejer. Ta det med en nypa salt!]